1800-talet
ACK, KÄNDE DU, HERRE, DEN DARRANDE HAND
1. Ack, kände du, Herre, den darrande hand
som rörde din mantelfåll,
då folket en gång vid Tiberias´ strand
dej trängde från alla håll,
då känner du också den hand, som ännu
sej sträcker i nöden till dej!
2. Och hörde du bönen som saknade ord,
men dock som ett nödrop ljöd,
och skådar du ännu kring hela vår jord
med hjärta för all dess nöd,
du hör ock den bön som ur djupaste nöd
än stiger till dej utan ord.
3. Och sade du fordom: "Min dotter, hav tröst,
din tro, se den hjälpte dej!"
så viskar du än med din ljuvliga röst
de orden jämväl till mej,
och bördan som nyss ner till jorden mej tryckt
du lyfter ifrån mej med ens.
4. Tack, käraste Herre och Frälsare god
för så outsäglig nåd!
Ja, tack för ditt renande, helande blod
och tack för ditt frälsningsråd!
Allt, allt är av dej och allt gör du själv
- pris, ära och tack vare dej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar